Skuldelev Lake, Seeland, Denmark
(Photos: © Johnny Jensen)

 

Du kan sponsra denna sida med din logo + länk.
Här hamnar din logo.

Sarv
Mer Bilder
Se videoklipp
Common names

Ordning karpfiskar
Cypriniformes

Denna ordning är den näst artrikaste av alla fiskordningar. Den består av 6 familjer med 256 släkten och ca 2.422 arter varav flertalet lever i sydöstra Asien. I Europa finns endast 2 familjer med ca 80 arter.

Familj karpfiskar
Cyprinidae
Fiskar med varierande kroppsform, antingen långsträckta eller mer kompakta med hög, rundad rygg. endast 1 rygg- och 1 analfena. Flertalet arter ger ett silverglittrande intryck då de spritter i vattnet eller välver i ytan genom att ljuset reflekteras. Saknar tänder men är i stället försedda med 1, 2 eller 3 rader tänder i svalgbotten och en hornplatta i svaljtaket eller översta delen av matsmältningskanalen. Vidare kännetecknas familjen anatomiskt med en oftast i 2 kamrar uppdelad simblåsa, som står i förbindelse med innerörat och ger en förbättrad hörsel. Hanarna och hos vissa arter även honorna utbildar under lektiden pärlliknande vårtutskott på framförallt huvudets och framkroppens hud. Familjen finns med ca 194 släkten och ca 2.070 arter i Eurasien, Nordamerika och Afrika. Det är världens artrikaste fiskfamilj, men i Europa förekommer endast 9 släkten och ca 80 arter. Samtliga arter lever i sötvatten, men några har anpassat sig till bräckvatten, särskilt i Östersjön.

Sarv
Scardinius erythrophthalmus

Kännetecken: Liknar mörten men har korallröda fenor, ofta mässingsgul kroppsfärg (hos mörten silverglänsande); ryggfenan sitter längre bakåt och kroppen är högre, liksom hoptryckt. Ögat gulaktigt med inslag av rött. Längden kan uppgå till 48 cm och vikten till 1,7 kg. I Storbritannien 2,06 kg. Bastarder är kända mellan sarv å ena sidan och mört, björkna, braxen och löja å den andra.

Utbredning: Österut till Uralflodens vattensystem och Turkmenien. Söderut till Pyrenéerna, södra Frankrike, mellersta Italien, södra Grekland, norra Turkiet, nordvästra Iran och norra Turkmenien.

Förekomst i Sverige: Sarven finns i Syd- och Mellansverige upp till Medelpad (Indalsälven) samt längs Östkusten och på Gotland men saknas i stora delar av Småländska höglandet (finns dock t ex i Åsnen) och västra Sverige, där den endast är anträffad i Halmstadtrakten, i Göta älv och på Orust. I Dalsland, där den finns i 33 sjöar, och norrut blir den åter vanligare. Arten har också blivit funnen i Öresund, väster om Falsterbo, i okt 1943.

Miljö och vanor: Sarven uppehåller sig i vegetationsrika och varma grundvattensjöar eller skärgårdsvikar, där den i stim simmar omkring bland växtligheten, ofta nära ytan och gärna i vass. Kan även vistas i långsamt rinnande, växtrika åar och kanaler liksom i dammar och märgelgravar. Under sommarhalvåret går sarven i yt- och mellanskikten, men på hösten drar den bort från de grunda vattnen för att övervintra på djupare nivåer. Sarven sällskapar med andra karpfiskar, ofta mörten. I en del sjöar visar sarven stora populationsväxlingar.

Föda: Som ung lever sarven av diverse av strandbottnens smådjur som mollusker och insektslarver. Äldre exemplar förtär mest växtämnen men äter ibland rom, småfisk, insekter och snäckor.

Fortplantning och tillväxt: Efter att ha blivit könsmogen vid 2 eller 3 års ålder leker sarven i slutet av maj och under juni, i Sydeuropa redan i april. Hanarna har då små, pärllika vårtor på huvud och rygg. Så nära stränderna som möjligt på djup av 10-90 cm samlas fiskarna i ett 2-3 m brett bälte av upp till 100 m längd. De rör sig snabbt och plaskande. Leken pågår blott under någon dag, ofta endast få timmar. De ca 1,5 mm stora äggen, som uppgår till 50.000-200.000 per hona, läggs helst i vegetationen, på vilken de klibbar fast och kläcks efter 10-12 dygn, på sydliga breddgrader 3-10 dygn. Ynglen förblir fastsittande på växter tills gulesäcken är konsumerad, varefter de förtär djurplankton. Tillväxten sker i regel något snabbare än hos mörten. Vanligen blir sarven ej större än 20-25 cm resp 0,2-0,4 kg.

Livslängd: 20 år.

Användning: Sarven har i Sverige ingen direkt ekonomisk betydelse men används som agnfisk och kattföda. I Östeuropa begagnas den som matfisk.

Andra namn: Panka, rua, ruda, rudeskall, rudmört, rödmört, rödfena, sarvel, sjöruda, surv, sörv och svarv.

Med ramar Huvudsida/With frames Main page


Created by Anders Ivarsson
Copywright
© 1997 by Anders Ivarsson
All rights reserved.