Du kan sponsra denna sida med din logo + länk.
Här hamnar din logo.

Atlantisk bonito
Mer Bilder
Common names

Ordning abborrartade fiskar
Perciformes
En morfologiskt och även ekologiskt heterogen grupp fiskar. Några oftast gemensamma karaktärer för ordningens arter är taggiga fenstrålar, 2 ryggfenor, saknar fettfena, har simblåsa, stjärtens fenstrålar aldrig flera än 17 men oftast färre.
Denna ordning är den artrikaste bland alla vertebrater. Den omfattar 150 familjer, ca 1.367 släkten och ca 7.791 arter. Av de många familjerna är smörbultarna (Gobiidae) artrikast med minst 1.500 arter, följd av munruvare (Cichlidae) med 680 arter och läppfiskar (Labridae) med 500 arter.
Ca 3/4 av ordningens arter lever utefter tempererade och tropiska havskuster. De övriga är oceaniska eller levande i sötvatten.

Familj makrillfiskar
Scombridae
Strömlinjeformade, snabbsimmande fiskar med 2 ryggfenor, varav den främre är taggstrålig och kan fällas ned i en fåra. Serier av små fenor mellan stjärtfenan och bakre ryggfenan resp analfenan. Stjärtfenan är proportionellt stor och djupt urringad. Små fjäll. Familjen består av 15 släkten med 48 arter som finns i varma och varmtempererade hav. I europeiska vatten 7 släkten och 11 arter. I Norden 6 resp 7, men endast 3 arter är årsvissa.

Atlantisk bonito
Sarda sarda

Kännetecken: Liknar bl a arten tonfisk men ryggfenor samt rygg och sidor ovanför sidolinjen strimmade med gröna, grönsvarta, blåsvarta eller mörkblå längsgående, ibland något diagonalställda ränder. Ovansidans grundfärg grön- eller blåaktig. Sidolinjen är vågig. Längd och vikt upp till 90 cm resp 13 kg.

Utbredning: Söderut i Europa längs hela Atlantkusten, Medelhavet och Svarta havet. F ö Atlanten mellan 50o n br och 40o s br. Kommer under sommaren ung till nordligare vatten. Årsviss vid Danmark. Tillfälligt anträffad vid Norge, Sverige och Finland (Gustafs socken 6/8 1938).

Förekomst i Sverige: Hittills funnen 26 gånger i svenska delar av Skagerack, Kattegatt och Öresund, oftast i Bohuslän. Senaste fynden har gjorts i Saltkällefjorden 3/8 1940, Hakefjorden 12/6 1944 och S Havstenssund 26/6 1952; alla i Bohuslän; samt i Skagerack, utanför Måseskär, 7-8/6 1968. Denna fisk har också gått in i Östersjön och har 1 gång fångats på finska sidan i Bottniska viken (se ovan).

Miljö flyttning och vanor: Atlantiska boniton för ett pelagiskt levnadssätt ute till havs och nära kuster levande i stim. Den jagar i ytvattnet och företar under jakt på andra fiskar hopp upp i luften. Den föredrar varma vatten med en temperatur av ca 22o C. Företar efter och före leken vidsträckta näringsvandringar, varvid arten kan nå nordiska farvatten.

Föda: Fiskar såsom sillarter, särskilt sardiner och ansjovisar, taggmakrillar, multar, makrillgäddor, näbbgäddor och flygfiskar samt bläckfiskar.

Fortplantning: Atlantiska bonitons biologi är föga känd. Den närmar sig om våren kusterna längs Marocko på Atlantsidan och i hela Medelhavet för att leka i juni. Honan avger där ca 420.000 pelagiska ägg, varefter arten åter drar till havs. Vid 1 års ålder är arten ca 45 cm. Den är könsmogen vid 2 års ålder.

Användning: Ekonomiskt betydelsefull. Arten tas i samband med tonfiskfisket.

Annat namn: Ryggstrimmig pelamid, Bonito (jfr boniten, som på svenska olyckligtvis också har kallats för bonito).

Med ramar Huvudsida/With frames Main page


Created by Anders Ivarsson
Copywright
© 1997 by Anders Ivarsson
All rights reserved.