(Photo: © Johnny Jensen)
 

Du kan sponsra denna sida med din logo + länk.
Här hamnar din logo.

Ruda
Mer Bilder
Common names

Ordning karpfiskar
Cypriniformes

Denna ordning är den näst artrikaste av alla fiskordningar. Den består av 6 familjer med 256 släkten och ca 2.422 arter varav flertalet lever i sydöstra Asien. I Europa finns endast 2 familjer med ca 80 arter.

Familj karpfiskar
Cyprinidae
Fiskar med varierande kroppsform, antingen långsträckta eller mer kompakta med hög, rundad rygg. endast 1 rygg- och 1 analfena. Flertalet arter ger ett silverglittrande intryck då de spritter i vattnet eller välver i ytan genom att ljuset reflekteras. Saknar tänder men är i stället försedda med 1, 2 eller 3 rader tänder i svalgbotten och en hornplatta i svaljtaket eller översta delen av matsmältningskanalen. Vidare kännetecknas familjen anatomiskt med en oftast i 2 kamrar uppdelad simblåsa, som står i förbindelse med innerörat och ger en förbättrad hörsel. Hanarna och hos vissa arter även honorna utbildar under lektiden pärlliknande vårtutskott på framförallt huvudets och framkroppens hud. Familjen finns med ca 194 släkten och ca 2.070 arter i Eurasien, Nordamerika och Afrika. Det är världens artrikaste fiskfamilj, men i Europa förekommer endast 9 släkten och ca 80 arter. Samtliga arter lever i sötvatten, men några har anpassat sig till bräckvatten, särskilt i Östersjön.

Ruda
Carassius carassius

Kännetecken: Liknar karpen, men kroppen är proportionellt mycket högre och skäggtömmar saknas. Arten har 2 tillväxttyper, som kallas sjöruda och dammruda. Den förra kan bli 45 cm och väga 3,5 kg (i Finland 64 cm resp 4,9 kg). Dammrudan kan bli 25 cm men är vanligen 15-20 cm. Utanför Norden är maximum för sjörudan 50 cm resp 5 kg.

Utbredning: Österut genom Ryssland och Sibirien till Lena. Söderut till mellersta och sydöstra Frankrike, norra Italien, östra Jugoslavien, nordöstra Grekland, norra Turkiet, Georgien, Turkmenien, Afghanistan och Kina. Ett genom inplantering isolerat område i östra Spanien. Har sedan lång tid blivit inplanterad utanför det ursprungliga, naturliga utbredningsområdet, t ex i Norge och Frankrike.

Förekomst i Sverige: Rudans spontana förekomst i Sverige går numera ej att klarlägga p g a under tidernas lopp företagna inplanteringar. Den finns i Skåne, Blekinge, Gotland (bl a Tingstäde träsk, Storsund och Fardume träsk), Bohuslän, Dalsland (10 sjöar), Vänern, Västergötland, Närke, Västmanland, Södermanland (Trehörningen i Huddinge sn), Värmland, Dalarna, Jämtland och från Smålands kustland norrut ända in i Norrbotten, där den finns i en del sjöar vid marina gränsen i Pajala och Junosuando snr, samt i Östersjöns och Bottniska vikens skärgårdar. På Sydsvenska höglandet är den endast känd från några sjöar i Växjötrakten. Den förekommer även traktvis i Lule lappmark och övervintrar med framgång bl a på Kirunavaara i Torne lappmarks björkskogsregion. Inom här angivna utbredningsområde är arten uppdelad på de ovan nämnda tillväxttyperna sjöruda och dammruda. Den förra anses i kustlandskapen ha sin nordgräns i Hälsingland, den senare är oftast inplanterad.

Miljö och vanor: Rudan är en av de minst pretentiösa och mest seglivade av alla Sveriges fiskar. Den trivs i såväl stillastående som rinnande vatten, i bräckvatten, större sjöar och grumliga torvgravar. Den är en varmvattensfisk men kan övervintra även i bottenfrusna gölar i lappmarkerna, genom att med nedsatta kroppsfunktioner ligga begravd i icke frusen gyttja. Den är också fenomenalt tolerant mot låga syrgashalter och föroreningar. Den är trög och stationär samt rota i botten eller i växtligheten efter föda. Den tillbringar vintern under en upp till 5,5 månader lång dvala nere i bottendyn.

Flyttning: Rudan kan för lek vandra upp från kustens bräckvatten till sötvatten och tillbaka igen.

Föda: Hinnkräftor, vatteninsekter, maskar och ruttnande växtämnen.

Fortplantning och tillväxt: Rudan blir vid rik tillgång på näring könsmogen vid 3 år för hanar och 4 år för honor vid en längd av 8-15 cm. Leken pågår över gräsbottnar under några dagar i maj-juli, då vattnet blivit uppvärmt till minst 14° C. Härunder samlas rudorna i stim, som stundom får strandvattnet att verka upprört. Romkornen uppgår till 100.000-300.000 per hona. De 1,5 mm stora och gyllene eller ljusröda äggen läggs omgångsvis och klibbar fast vid vattenväxter. De kläcks vid 15° C efter 9-10 dygn. Ynglen sitter fast på vegetationen tills gulesäcken efter ca 2 dygn har förbrukats. Tillväxten är långsam, reglerad av näringsförhållandena. Sjörudan växer snabbast, men det kan ta 10 år, innan 20-25 cm längd uppnås.

Livslängd: Över 40 år.

Användning: I Sverige brukas rudan som agn. Traktvis i Europa används arten som matfisk och dammfisk.

Annat namn: I Skåne och Bohuslän kallas arten karussa. I Småland (enligt uppgift från Markus Gunnarsson) kallas Dammrudan, kroppa.

Med ramar Huvudsida/With frames Main page


Created by Anders Ivarsson
Copywright
© 1997 by Anders Ivarsson
All rights reserved.