Fjällkarp
Aqua Freshwater Aquarium, Silkeborg, Denmark
(Photos: © Johnny Jensen)



Spegelkarp
Aqua Freshwater Aquarium, Silkeborg, Denmark
(Photos: © Johnny Jensen)

 


Du kan sponsra denna sida med din logo + länk.
Här hamnar din logo.
Karp
Mer bilder
Se videoklipp 1. Se videoklipp 2. Se videoklipp 3.
Common names

Ordning karpfiskar
Cypriniformes

Denna ordning är den näst artrikaste av alla fiskordningar. Den består av 6 familjer med 256 släkten och ca 2.422 arter varav flertalet lever i sydöstra Asien. I Europa finns endast 2 familjer med ca 80 arter.

Familj karpfiskar
Cyprinidae
Fiskar med varierande kroppsform, antingen långsträckta eller mer kompakta med hög, rundad rygg. endast 1 rygg- och 1 analfena. Flertalet arter ger ett silverglittrande intryck då de spritter i vattnet eller välver i ytan genom att ljuset reflekteras. Saknar tänder men är i stället försedda med 1, 2 eller 3 rader tänder i svalgbotten och en hornplatta i svaljtaket eller översta delen av matsmältningskanalen. Vidare kännetecknas familjen anatomiskt med en oftast i 2 kamrar uppdelad simblåsa, som står i förbindelse med innerörat och ger en förbättrad hörsel. Hanarna och hos vissa arter även honorna utbildar under lektiden pärlliknande vårtutskott på framförallt huvudets och framkroppens hud. Familjen finns med ca 194 släkten och ca 2.070 arter i Eurasien, Nordamerika och Afrika. Det är världens artrikaste fiskfamilj, men i Europa förekommer endast 9 släkten och ca 80 arter. Samtliga arter lever i sötvatten, men några har anpassat sig till bräckvatten, särskilt i Östersjön.

Karp
Cyprinus carpio carpio

Kännetecken: Liksom rudan skiljs karpen från sina släktingar på den långsträckta ryggfenan. Karpen har dessutom små skäggtömmar, som rudan saknar. Som odlad finns den i fyra ärftliga varianter: fjällkarpen med normala fjäll, spegelkarpen med rader av blott stora fjäll och stora ytor av naken hud; radkarpen, som har en rad av stora fjäll längs sidolinjen och en rad av mindre fjäll utmed ryggfenans bas, och läderkarpen, som nästan eller alldeles saknar fjäll. Längd hos vilda karpar upp till 98 cm (Henrikstorpssjön, Skåne), undantagsvis längre (i Donau 1,2 m). Vikt upp till 19,3 kg (Ellestasjön, Skåne), i utlandet 32 kg (Italien). Bastarder mellan karp och ruda är kända.

Utbredning: Österut i Ryssland till Volgas och Urals vattensystem samt vidare till Kazakhstan och Turkmenien. I östra Asien från Yunnan i Kina till Amurfloden. Karpens naturliga utbredning i Europa täcker södra Ryssland från övre Volgas vattensystem till Kaspiska och Svarta haven samt hela Donaus vattensystem. I övriga delar av Europa är karpen alltså inplanterad, antagligen redan av romarna men under alla förhållanden före 1300-talet. Särskilt under perioden 1300-1500 gjordes talrika inplanteringar i Europa. Till Danmark kom karpen senast under mitten av 1500-talet, till Finland först under 1860-talet. Inplanteringar i sistnämnda land har haft klen framgång. Karpar har dock fångats ett 10-tal gånger i finska kustvatten mellan 1917 och 1950. I Nordamerika inplanterades karpen 1877 och senare under hela 1880-talet. Den är nu utbredd från kust till kust. Arten har också inplanterats i södra Afrika, Australien, Nya Zeeland m fl utomeuropeiska områden.

Förekomst i Sverige: Inplanterad i vårt land. Förmodligen infördes karpen 1560 eller i varje fall senare under 1500-talet. Alltsedan dess har karpen flera gånger utsatts i sjöar och vattendrag där den är mycket svårfångad. På 1940-talet förekom den i Ringsjön i Skåne och den finns alltjämt i Vombsjön och Vittsjön i samma landskap. Sistnämnda sjö har en kraftig stam. Karpen förekommer i flera sjöar i Växjötrakten, bl a Salen, Helgasjön och Stråken. Sällsynt i Vänern. Som dammfisk odlas den i södra och mellersta Sverige. Karpens sommargamla ungar kan endast överleva i sydligaste Sverige p g a att de längre norrut inte kan uthärda den första vintern. Äldre karpar kan emellertid med framgång övervintra i nordligare sjöar. 1 ex fångades sommaren 1952 i Hanöbukten, Blekinge.

Miljö och vanor: Karpen är en bottenfisk, som föredrar långsamt rinnande floder, särskilt sådana som periodvis översvämmar stränderna. Den finns också i grunda varmvattensjöar med dybotten och riklig vegetation. Den äter blott under sommaren och upphör inta föda, då vattentemperaturen sjunker till ca 8° C. Vintertid ligger den stimvis i ett dvalliknande tillstånd begravd i bottenslammet. Den tål mycket syrefattigt vatten och besöker även bräckvatten.

Föda: Bottendjur - insekter, kräftdjur, maskar, snäckor, musslor, vattenloppor - och vegetabiler som frön och alger. Blad slinker också med men tycks ej ha betydelse som näringskälla. Spiggar, fiskyngel och vattenödlor kan tillfälligt ingå i kosten.

Fortplantning och tillväxt: Lekmognaden inträffar vid 3-4 års ålder. Under lektiden utbildas hos hanen pärlvårtliknande hudutskott på huvudet. Leken utlöses vid en vattentemperatur av 17-20° C och försiggår i dagsljus helst över översvämmade gräsmarker i maj-juni under ca 4 timmars tid, varvid paret omgångsvis sida vid sida tätt intill bottnen deponerar sina könsprodukter. Mellan lekakterna simmar honan upp till vattenytan, medan hanens lekattityder fortsätter. Under befruktningen blir karpens färger livaktiga och klara. En stor hona producerar 300.000-1.664.000 ägg som klumpvis klibbar fast på gräsbottnen eller annan vegetation. Ägget är 1-1,5 mm. Kläckningen sker snabbt; vid 18° C efter 3-4 dygn. Ynglen sitter den första tiden kvar på växterna tills gulesäcken efter 4-10 dygn har absorberats. Ynglens första åtgärd är att söka sig upp till vattenytan för att fylla simblåsan med luft. Därefter börjar de inta planktonföda, tills de nått en längd av 2 cm, då de uppsöker bottnen för annan näring. Tillväxten varierar med temperatur och näringstillgång. En kilokarp är i regel 3 år. 10-åringar brukar mäta mer än 0,5 m och väga uppåt 10 kg. I sjön Trekanten vid Stockholm, där arten kan fortplanta sig, växte utsatta karpungar mycket snabbt. Redan efter 1 år vägde de 1 kg, efter 2 år ca 2 kg, efter 4 år 4-5 kg och efter 6 år 6-7 kg.

Livslängd: 50 år.

Status: Den vilda karpen är utrotningshotad i Europa.

Användning: I Sverige har karpen ett ekonomiskt värde endast i form av odling. I många länder, framförallt i Östeuropa men även i Västra Tyskland, Österrike och Frankrike har karpen stor ekonomisk betydelse både genom odling och fångst i fria vatten.

Med ramar Huvudsida/With frames Main page


Created by Anders Ivarsson
Copywright
© 1997 by Anders Ivarsson
All rights reserved.