Brugd
Se bild
Common names


Du kan sponsra denna sida med din logo + länk.
Här hamnar din logo.

Ordning håbrandsartade hajar
Lamniformes
2 arter av denna ordning utgör världens största fiskar. Flertalet arter har 2 ryggfenor utan taggar. 5 gälspringor. 7 familjer med ca 65 släkten och 239 arter levande i tempererade och tropiska hav. I Europa 4 familjer.

Familj jättehajar
Alopiidae
Flertalet hithörande arter har spetsig nos och den bakre ryggfenan mycket mindre än den främre, ofta bestående av nästan bara ett litet hudutskott. Familjens arter är mycket snabba simmare, och det torde vara av denna anledning som bland hajarna endast lamniderna har högre kroppstemperatur än omgivningens. Kraftig stjärtfena, särskilt dess övre flik. 6 släkten med ca 10 arter varav 5 släkten och lika många arter anträffas i Europa. I Norden 4 resp 4.

Brugd
Cetorhinus maximus

Kännetecken: En väldig gråbrun eller mörkgrå haj med 5 enorma gälspringor, som är artens bästa kännetecken. Dessa sträcker sig från nacken ned till strupen och ger intryck av en serie kragar. Brugden har en normallängd av ca 10 m och kan bli 15 m. Ännu större mått har uppgetts. Arten konkurrerar med den tropiska valhajen om att vara världens största fisk. Ett 6,5 m långt exemplar vägde 840 kg. Vikten kan uppgå till 8,000 kg.

Utbredning: Söderut längs hela Europas Atlantkust jämte Medelhavet. I övrigt tempererade och delvis subtropiska hav. Sällsynt men regelbunden i Norden. Vid Danmark 59 fynd fram till 1961, varav 3 vid Anholt och 1 vid Amager; flertalet i okt-jan.

Förekomst i Sverige: Vid Bohuslän, särskilt i farvattnen kring Pater Noster, anträffas brugden årligen sedan några år i sept-okt, då periodvis smärre grupper simmar i ytvattnet. Under perioden 1914-1957 gjordes vid Bohuslän 5 fynd, under 1940-1976 vid Halland 4 fynd och under 1951-1967 vid Skåne 5 fynd. Flertalet av dessa fångster eller säkra observationer har gjorts i okt och jan men det senaste halländska fyndet 1976 är från 12 juli. (Samtliga dessa fynd och ytterligare sådana i Skagerack och Kattegatt har med lokaler och datum specificerats i Curry-Lindahl 1979.) Utöver de sydsvenska fynden har brugden också fångats vid Möja i Stockholms skärgård 11/1-1960.

Miljö vanor och föda: Brugden för ett pelagiskt havsliv och följer strömmarna i smärre sällskap. Ibland, förmodligen under fortplantningstiden, kan flockarna uppgå till 60-250 djur. De ligger ofta alldeles stilla eller simmar helt sakta i ytvattnet, över vilket deras ryggfenor och ej sällan nosen sticker upp. Ibland kan brugden flitigt hoppa upp ovanför vattenytan.
Trots sin storlek är brugden en av de fredligaste hajarna. Den är utpräglad planktonätare och för sin försörjning beroende av de små kräftdjur och fiskägg som förs omkring av havs- och vindströmmar. Den använder sina med hornartade fransar försedda gälar till att sila den mikroskopiska födan ur vattnet på samma sätt som valarna använder sina barder. Härunder simmar den i ytvattnet med vidöppet gap och med omkring två knops hastighet. På liknande sätt kan den inta näring under vattnet. Den filtrerar 1,500-2,000 ton vatten per timme och kan ackumulera upp till 500 kg plankton i magen.
Gälfransarna byts en gång om året, i nov-feb, varunder fisken inte intar någon näring. Förmodligen ligger flertalet brugder då passiva på bottnen, men minst 7 svenska observationer har gjorts i ytvattnet i nov-feb.

Flyttning: Gamla brugder tycks företa årliga vandringar från Islands västkust österut till Norges kuster, där de under senare år blivit talrikare. Den ökande förekomsten i Bohuslän i sept-okt torde ha ett samband. Brugdhajen drar vid denna tid sydväst ut längs Atlantkusten av de Brittiska öarna.

Fortplantning och tillväxt: Parningstiden infaller om våren. Brugden föder efter en dräktighetstid av minst 2 år, kanske så mycket som 3,5 år, i regel 1 eller 2 ca 1,5 m långa ungar, vilka har ett från föräldrarna avvikande utseende med snabelaktig nos. Till en början synes de uppehålla sig på djupt vatten. 6 foster har en gång anträffats. Brugdhanen blir könsmogen vid 4-5 års ålder, då den är 5-6 m.

Status: Utrotningshotad genom för hård förföljelse.

Användning: Vid Norge fångas denna haj med harpun av valfångare, tidigare togs den också kring Skottland och Irland. Ännu på 1960-talet togs ca 2,000 brugder årligen av norrmännen, men sedan dess har arten blivit allt sällsyntare. Emellertid fortsätter norrmännen sin hårda beskattning. Endast brugdens lever, som kan väga upp till 1 ton, brukar tillvaratas för tillverkning av tran.

Andra namn: Brugdhaj. I Bohuslän kallas arten för breidare.

Med ramar Huvudsida/With frames Main page


Created by Anders Ivarsson
Copywright
© 1997 by Anders Ivarsson
All rights reserved.